Helvete alltså det har varit bra väder i nästan två veckor nu! Sol och 30 grader ungefär varje dag. Helt sinnes alltså! Jag har dock inte utnyttjat det hela så bra, vi har ju trots allt en balkong med sol 2/3 av dagen och en fin innergård med massa bänkar osv. Men inte gör det något när man kan ta igen allt på en dag. Haha, lång historia och jag tänker inte göra den kort..

Josefin sticker iväg till jobbetkring 09:20 och kommer hem 09:25? haha..

J - Helvete viktor jag glömde mitt SL och PASS kort till jobbet! Har du sett dem?!!
V - Öhh..va? Va gör du hemma?
J - HJÄLP TILL!
V - Okej..eh..vars hade du dem senast?
J - Men här någonstans!!!?
V - Okej..jag går och letar i..sovrummet?
J - MM!

Efter att vi letat i 10-15 minuter så ger vi upp och josefin tar med mitt SL kort och springer till tbanan och vidare till jobbet.

Tiden går och klockan hinner bli 12-13 någonting och jag får så jävla tråkigt här hemma. Sitta inne helt själv varje dag från 10 till 23 är inte så kul precis. Så jag bestämmer mig för att dra in till Djurgården/waldemars udde och fota lite. Jag hoppar in i duschen och gör mig klar. Slänger på mig kläder, packar kameraväskan, käkar några varmkorvar och så ringer josefin just innan jag ska gå ut ur dörren!

Vi pratar lite om hur det hade gått på morgonen efter hon lämnat lägenheten och vad dem sa på jobbet osv. Men det hade gått bra så det var ingen fara. Well, efter jag frågat ut josefin säger hon:

J - Vad ska du göra idag då?
V - Jaa..Jag hade tänkt åka till djurgår.. J - NEJ viktor det går inte..
V - Öh..va? NEJ JUSTE! FAAAAAN!
(josefin tog mitt SL kort på morgonen till jobbet).

Så det gick inte, nä..
Menmen, tänkte jag, jag går en sväng runt farsta, det har faktiskt blivit ganska fint nu en bit in på sommarn med all skog och grönska. Men innan jag drar så går jag ut på balkongen och jag vet inte varför, men jag sätter mig ialla fall ner på stolen och kollar på några som flyttar in några våningar ner..

- WUÄÄÄÄÄÄÄÄÄH!!! Är det en liten unge som skriker nere på innergården och jag hoppar till i min lilla plaststol. Jag tar mig upp och kollar på klockan. Den är 14.15 och min ipod som jag laddat upp är helt död..Haha. Jag är nu RÖD som en kräfta och det svider lite lätt på armarna. Mitt ansikte känns som ett kvinnoansikte av ötermalmkvalite, sönderopererat och åtdraget. Jag sitter här och skrattar åt mig själv lite smått innan jag nu ska gå ner på kiosken för att köpa min en glass. Får väl se om jag lyckas med det.